Om jag skulle få välja vilken graviditet som var bäst så skulle jag nog ändå säga Theas, även om jag spydde miljoner gånger så hade jag ändå lite ork i kroppen, inget större ont i ryggen så i helhet var den bra!
Men med Mollie mådde jag hur bra som helst, spydde kanske fem gånger under hela Men denna förbannade smärta hela tiden, hade skit ont i ryggen och detta började tidigt, spenderade en hel vecka på sjukhus för för mycket sammandragningar och 2-3 gånger i veckan var det till läkare både i Nässjö & i Eksjö med kontroller för fostervatten, barnet osv osv.
SÅ nej tack.

Iallfall så slutade det ju bra:)

I somras frågade jag Malin (Mollamalina) om hon skulle kunna tänka sig att vara med på förlossningen, dels för att hon är en av de bästa vännerna i mitt liv och det skulle kännas skönt att ha med henne, vilket det absolut oxå gjorde! och dels för att jag visste att en av Malins absoluta högsta drömmar var att få vara med om en "riktig" förlossning efter att hennes lilla Edvin kom med kejsarsnitt och hon var absolut inte sen med sitt svar, hon vill ju absolut vara med:)

2 falskalarm hann det bli veckan innan Mollie väl behagade sig ut, in till förlossningen men efter några timmar hemskickade igen, sista veckan gick jag 2 cm öppen med konstanta värkar men detta kallades tydligen pinvärkar som var väldigt vanligt när man var omföderska.

Men fredagen den 5November kom en riktig ordentlig värk kl09 på morgonen, den var verkligen i större styrka än de som hela tiden varit innan men jag tog mig igenom några timmar till, kl12 var jag och hämtade Thea på dagis men då kände jag att det går knappt att gå, fick tag i barnens faster som tog sig ner till mig för att hjälpa mig med thea.
Ringde barnens pappa som på fredaga slutar tidigt så han kom till mig runt 14, ringde in till förlossningen och de sa att jag kunde komma in så kunde de titta på mig en till gång och se om jag öppnats mer.
Så ringde man Malin som då befann sig hos sina föäldrar men sa till henne att vi åker in innan så ringer vi om jag får bli kvar denna gången för i detta läget tyckte jag ändå inte att jag hade så jätte ont, ont men genomlidligt:)

kl15.22 blev vi inskrivna på Förlossningen, då jag var öppen ytterligare 1cm, vi blev rekomenderade att ut och gå 2 timmar, en timme nästan klarade jag, en cm till, sakta men säkert haha.
Så 18.00 bestämmer de att jag inte kommer få åka hem utan jag har en så kallad "aktiv" förlossning så hända kommer det att göra!
Johan går då ut och ringer malin som förvarnas att hon kanske snart får ta sig in, Johan kommer upp igen och då har mina värkar tilltagig och jag har verkligen ont, skickar iväg ett mess till Malin . ta dig hit har skitont!
Malin tar sig in och J & jag går ner för att möta upp henne, vi går en promenad för att jobba på mer, och ja jag var vid denna tiden vid gott mod så jag gick på och sprang i trappor för här skulle det födas!

kl21.50 har jag värkar som toppar deras ctg men mer händer inte med öppningsskedet och jag får sätta mig i ett bad, detta var så förbannat skönt så ja bada vid en förlossning rekomenderas verkligen, här tilltar styrka o tiden mellan värkarna, förlossningsläkaren kommer in med jämna mellanrum och lyssnar på barnet och hon trycker mer o mer neråt!
Denna förlossningsläkare var nog en av de mest fantastiska männsikorna jag träffat. så helt underbar, lugn och trevlig männsika!
I badet får jag en skärande känsla neråt så föbannat ont.
Så får gå upp och in på rummet där jag kontrolleras igen och nu bestämms det att vattnet ska tas för barnet trycker på med huvudet mot hinnorna men vattnet vill inte gå men de buktar utåt vilket ger denna smärta.
så 23.40 tas vattnet, nu blev jag allt lite nervös i detta läget, nu var det dax, nu skulle bebisen snart komma:)
Jag skulle absolut inte ha något smärtstillande det hade jag bestämt mig för men jag vek mig för lustgasen;)

men även om vattnet gått så hände inte så mycket mer och jag var verkligen helt slut efter att vid detta laget varit uppe i 18 timmar så de bestämde för att ge mig en morfinspruta i benet som skulle göra att jag skulle slappna av o ev få sova lite, men detta kunde även ha motsatt effekt sa de, ja o heter man jannika så visst fan blir det dså, 15 min efter denna spruta kom riktiga förlossningsvärkar och nu var det bara att jobba på:)

kl 04.11 kom då ÄNTLIGEN Mollie till världenmed endast lustgas, även om denna förlossning tog så lång tid var det absolut den bästa, för jag var ändå mer klar än med Thea jag kunde jobba igenom på ett helt annat sätt och detta var helt fantastiskt!
Johan var rörd och den som allt grät det var Malin, tror allt hon tyckte det var en riktig häftig upplevelse:)
J O M somnade snabbt i varsin fåtölj och sov en timme, barnmorskan hjälpte mig med den första amning sen så bara skrek Mollie, Malin vaknade och jag kan säga att det är riktigt bra att ha med sig extra folk till fölossninggen, M tog lilla Mollie i en vagn och tog ut henne i korridoren så jag kunde få andas och slumra en timme!
 
så 04.11 kom Mollie och kl 10.00 åkte vi hem efter att läkaren tittat på henne!

   
  
   
  
 







Mollie Ingrid Marie Bülow
6 November 2010